140814
publicerat i
Allmänt;
Ida och Roxi finns inte längre med oss, det är nio dagar sen vi tog bort dom och det känns så overkligt alltihop. I mitt dumma huve trodde jag Ida alltid skulle finnas kvar :( Det känns som en del av mig följde med henne och jag känner mig så fruktansvärt tom. Jag skulle ge allt för att få stå och snusa på hennes mule igen..
I början av maj tog jag hem ett Halvblod på prov som gått som avelsto men ridits lite då och då. Hon var ganska överviktig och med tanke på att hon inte gjort så mycket så har jag henne på prov än så jag vet att hon riktigt håller för skogsmulleridning och banan ibland. Men hon är varm i båda hasorna bak nu trots att hon inte alls gjort så mycket i sommar. Veterinären kommer på onsdag och besiktar henne och undersöker benen. Jag hoppas på att hon inte hittar nåt utan att hon kanske bara behöver bantas ner lite.För jag är verkligen fäst vid den här hästen!
Också äre Skorpan då, jag vet varken ut eller in. Jag vill verkligen inte behöva ta bort henne men hon är svår att hitta nån åt som verkligen vill ge henne den tiden hon behöver. Men det blir för dyrt för mig att ha två hästar. Men som sagt jag vet ingenting förrän veterinären har varit hit och kollat på Humlan. Ovissheten gör mig galen :/